Har du hört talas om löparfestivalen i de småländska skogarna? Läs om Mundekulla här!

Maratonträning: En vetenskaplig guide till framgång

Maratonträning: En vetenskaplig guide till framgång

Maratonträning kräver noggrann planering, disciplin och en förståelse för hur kroppen fungerar. Denna artikel kommer att ge dig en vetenskapligt baserad guide till maratonträning, med tips och råd från ledande forskning inom området. Vi går igenom allt från hur träningen bör läggas upp till hur din kost kan anpassas för en optimal prestation.


Vetenskap bakom maratonträning


Uthållighet och återhämtning

När det gäller maratonträning är uthållighet och återhämtning två nyckelfaktorer. En studie publicerad i International Society of Sports Nutrition rekommenderar att du (i detta fallet ultramaratonlöpare) följer en individualiserad och periodiserad strategi för att möta kaloribehoven av träning.


Studien betonar vikten av att inkludera en måttlig till hög kolhydratdiet för att motverka de negativa effekterna av kronisk, träningsinducerad glykogenutarmning. Dessutom rekommenderas proteinintag på cirka 1,6 g per kilo kroppsvikt per dag för att bibehålla muskelmassa och förbättra återhämtningen från din träning.

Kosthållning under maratonträning


När du tränar för ett maraton, är det viktigt att du får i dig tillräckligt med kalorier för att stödja din träning och återhämtning. En studie publicerad i International Society of Sports Nutrition rekommenderar att ultramaratonlöpare följer en individualiserad och periodiserad strategi för att möta kaloribehoven av träning. Detta innebär att du kan behöva justera ditt kaloriintag baserat på hur mycket och hur intensivt du tränar.

Vad är kolhydrater?
Kolhydrater är en av de tre huvudtyperna av näringsämnen som kroppen behöver, tillsammans med protein och fett. De är kroppens främsta energikälla, särskilt under högintensiv fysisk aktivitet som maratonlöpning.

När du äter mat som innehåller kolhydrater, bryter din kropp ner dem till sockerarter, som sedan absorberas in i blodomloppet. Ditt blodsocker, eller blodglukos, stiger som ett resultat. Din kropp producerar sedan insulin, ett hormon som hjälper dina celler att ta upp sockret och använda det som energi.

Några av sockerarterna används direkt för energi, medan resten lagras i levern och musklerna som glykogen. Glykogen är en form av lagrad energi som kan snabbt omvandlas tillbaka till glukos när kroppen behöver mer energi.

Om du inte får i dig tillräckligt med kolhydrater, kan dina glykogenlager tömmas, vilket kan leda till trötthet och nedsatt prestanda. Detta är särskilt viktigt under långdistanslöpning, när dina glykogenlager kan börja ta slut efter ungefär 90 minuter.

Kolhydrater finns i en mängd olika livsmedel, inklusive:

  • Frukt: Äpplen, bananer, bär, citrusfrukter, druvor, meloner, persikor, päron, etc.
  • Grönsaker: Broccoli, morötter, majs, potatis, pumpa, ärtor, etc.
  • Spannmål och spannmålsprodukter: Bröd, flingor, pasta, ris, quinoa, etc.
  • Baljväxter: Bönor, linser, kikärtor, etc.
  • Mjölk och mejeriprodukter: Mjölk, yoghurt, ost, etc.
  • Sötsaker: Godis, kakor, läsk, honung, sylt, etc.


Det är viktigt att notera att inte alla kolhydrater är lika. Vissa, som de i frukt, grönsaker, baljväxter och hela spannmål, är "komplexa" kolhydrater. De innehåller fiber och bryts ner långsamt, vilket ger en stabil energiförsörjning. Andra, som de i socker och raffinerade spannmålsprodukter, är "enkla" kolhydrater. De bryts ner snabbt och kan leda till snabba toppar och dalar i blodsockret.

För bästa hälsa och prestanda, bör du fokusera på att få de flesta av dina kolhydrater från komplexa källor, samtidigt som du begränsar ditt intag av enkla kolhydrater, särskilt de från socker och raffinerade spannmålsprodukter.


Vad är fett och varför är det viktigt?
Fett spelar en viktig roll i kosten för en maratonlöpare. Fett är en långvarig energikälla, vilket gör det särskilt viktigt för uthållighetsidrottare som maratonlöpare. När kroppens lagrade glykogen (som kommer från kolhydrater) är förbrukat, vänder sig kroppen till fett som energikälla. Detta är särskilt relevant under långdistanslöpning, där glykogenlagren kan börja ta slut efter ungefär 90 minuter.

Fett har också andra viktiga funktioner i kroppen. Det stöder celltillväxt, skyddar dina organ, hjälper till att hålla kroppen varm, samt absorberar vissa näringsämnen och producerar viktiga hormoner.


Det finns olika typer av fett, och vissa är hälsosammare än andra. Mättade fetter och transfetter kan öka blodkolesterolnivåerna och har kopplats till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Dessa typer av fett finns ofta i animaliska produkter som kött och mejeriprodukter, samt i vissa processade och stekta livsmedel.

Omättade fetter, å andra sidan, kan sänka dina dåliga (LDL) kolesterolnivåer och anses vara "goda" fetter. De finns i höga mängder i växtbaserade oljor som olivolja och rapsolja, samt i livsmedel som avokado, nötter och frön. Omega-3 och omega-6 fettsyror är speciella typer av omättade fetter som kroppen inte kan producera själv och måste få genom kosten. De finns i livsmedel som fet fisk, valnötter och linfrön.

För maratonlöpare rekommenderas det att majoriteten av de konsumerade fetterna kommer från livsmedel som är rika på omättade fetter istället för livsmedel som innehåller mättade och transfetter. I genomsnitt föreslås det att idrottare ska konsumera 20 till 35 procent av sina kalorier från fett.

Exempel på livsmedel som innehåller mycket omättade fetter

  • Olivolja: Olivolja är en utmärkt källa till enkelomättade fetter och är en huvudingrediens i Medelhavsdieten, som är känd för sina hjärt-hälsosamma fördelar.
  • Avokado: Avokado är inte bara rika på enkelomättade fetter, utan de är också fulla av fiber och olika viktiga näringsämnen, inklusive kalium.
  • Nötter och frön: De flesta nötter och frön, inklusive mandlar, valnötter, linfrön och chiafrön, innehåller höga mängder omättade fetter. Valnötter är särskilt rika på omega-3 fettsyror.
  • Fet fisk: Fet fisk som lax, makrill och sardiner är utmärkta källor till omega-3 fettsyror, en typ av fleromättade fetter som är viktiga för hjärnhälsa och hjärt-hälsa.
  • Rapsolja: Rapsolja är en annan källa till hjärt-hälsosamma enkelomättade fetter och innehåller också omega-3 fettsyror.


Det är dock viktigt att välja när man äter fetter. Feta livsmedel kan sakta ner matsmältningen och möjligen leda till magproblem om de äts för nära träning eller tävling, så det är en bra idé att begränsa konsumtionen av högfeta livsmedel minst några timmar före träning.


Källor:
https://lifesum.com/nutrition-explained/the-importance-of-dietary-fat-for-runners

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6628334/

Vad är proteiner?
Protein är en kritisk komponent i kosten för alla, men särskilt för maratonlöpare. Protein hjälper till att reparera och bygga upp musklerna efter träning, vilket kan förbättra din återhämtning och hjälpa dig att bibehålla din muskelmassa.

Protein är inte bara viktigt för att bygga och reparera muskler, det spelar också en roll i produktionen av röda blodkroppar som bär syre, vilket är avgörande för uthållighetsidrottare. Dessutom bidrar protein till att förhindra skador, stödja immunfunktionen och hjälpa till med vävnadsreparation.


Studien rekommenderar ett proteinintag på cirka 1,6 gram per kilo kroppsvikt per dag. Men om din träning är särskilt krävande och dina kaloribehov är större, kan du behöva upp till 2,5 gram protein per kilo kroppsvikt per dag.

Vassleprotein är ett populärt kosttillskott som ofta används av idrottare och träningsentusiaster. Det är känt för sina muskelbyggande egenskaper och dess förmåga att hjälpa till med återhämtning efter träning. Men hur påverkar det maratonlöpare?


Studien undersökte effekterna av vassleprotein på elitlöpare under en 5-veckors period. Forskarna mätte nivåerna av vissa ämnen i löparnas blod före och efter ett maraton för att bedöma omfattningen av muskelskador.


De ämnen de mätte inkluderade:

  • Aspartataminotransferas och alaninaminotransferas, som är enzymer som normalt finns i celler. När celler skadas, läcker dessa enzymer ut i blodet, så högre nivåer av dessa enzymer kan indikera mer cellskada.
  • Laktatdehydrogenas, ett annat enzym som kan läcka ut i blodet när muskelceller skadas.
  • Kreatinkinas, ett enzym som ökar i blodet när muskler skadas.


Forskarna fann att löparna som tog vassleprotein hade signifikant lägre nivåer av dessa ämnen efter maratonet, vilket tyder på att de hade mindre muskelskador.

Dessutom visade löparna som tog vassleprotein en förbättrad prestation och uthållighet. Forskarna tror att detta kan bero på en ökning i muskelmassa och en minskning av träningsinducerade skador.

Detta tyder på att vassleprotein kan vara ett värdefullt tillskott att ta. Förutom att bygga muskler och förbättra din uthållighet, verkar det också skydda dina muskler från skador och hjälpa dem att återhämta sig snabbare efter långa eller hårda träningspass.

Källa: International Journal of Medical Sciences


Maratonträning för nybörjare


Om du är ny inom maratonträning, kan det kännas överväldigande att ta reda på var du ska börja. Det är viktigt att börja långsamt och gradvis öka din träning. Ett träningsschema anpassat för maraton kan hjälpa dig att strukturera din träning och se till att du är väl förberedd för loppdagen.

Vad ska en träningsplan för maraton innehålla?


Långpass

Långpass är kärnan i maratonträningen. Dessa pass, som vanligtvis utförs en gång i veckan, hjälper din kropp att anpassa sig till att springa längre distanser. Du bör börja med en distans som känns bekväm, kanske runt 10 km, och öka gradvis varje vecka. Målet är att du ska kunna springa minst 30 km bekvämt några veckor innan ditt maraton. Långpassen ska springas i en lugn takt, där du kan föra en konversation utan att bli andfådd.


Fartpass

Fartpass, ofta i form av intervallträning, hjälper till att förbättra din hastighet och uthållighet. Dessa pass involverar korta perioder av snabb löpning, följt av perioder av långsam löpning eller stående vila. Till exempel kan du springa snabbt i ett par minuter, följt av några minuters lugn jogg eller gång. Dessa pass kan vara krävande, så det är viktigt att börja långsamt och gradvis öka intensiteten.


Återhämtning

Återhämtningsdagar är lika viktiga som träningsdagar. De ger din kropp tid att vila, reparera och bygga upp musklerna starkare. Under återhämtningsdagarna kan du vila helt, eller göra lättare aktiviteter som promenader, cykling eller yoga.


Styrketräning och rörlighet

Styrketräning hjälper till att bygga de muskler du använder när du springer, vilket kan förbättra din löpteknik och minska risken för skador. Du bör fokusera på hela kroppen, men särskilt på ben, core och överkropp. Rörlighetsövningar, som stretching och yoga, kan hjälpa till att förbättra din rörlighet och förebygga skador.

En välstrukturerad träningsplan för maraton är balanserad och varierad, och tar hänsyn till dina individuella behov och mål. Det är alltid en bra idé att prata med en tränare eller en erfaren löpare när du skapar din träningsplan, för att säkerställa att den är lämplig för din nuvarande konditionsnivå och dina långsiktiga mål.

Du kan hitta färdiga träningsschema för maraton här på Löpning.se


FAQ: Maratonträning - Vanliga Frågor och Svar


1. Hur börjar jag med maratonträning som nybörjare?
Att börja med maratonträning som nybörjare kräver en gradvis och strukturerad approach. Starta med att öka din löptid och sträcka gradvis, bygg upp din kondition och styrka över tiden och var noga med att följa ett träningsprogram anpassat för nybörjare.


2. Vilka är de viktigaste komponenterna i en bra träningsplan för maraton?

En effektiv maratonträning inkluderar balans mellan löpning, styrketräning, stretching och vila. Fokusera på långpass, tempolöpning och intervallträning för att förbättra uthållighet och snabbhet.


3. Vad är några vanliga problem under maratonträning och hur kan jag lösa dem?

Överträning och skador är vanliga problem. För att undvika dem är det viktigt att lyssna på din kropp, variera din träning och inkludera återhämtning i din plan. Om skador uppstår, sök professionell hjälp och vila när det behövs.


4. Hur kan jag förhindra skador under maratonträning?

För att förebygga skador, se till att ha rätt skor och kläder, värma upp ordentligt, inkludera styrketräning för att stärka musklerna runt knäna och höfterna, och öka träningsvolymen gradvis.


5. Vilka generella riktlinjer bör jag följa för att förbereda mig inför ett maratonlopp?

Här är några viktiga riktlinjer: Följ en strukturerad träningsplan, inkludera variation i träningen, prioritera vila och återhämtning, ät balanserad kost, och inte prova något nytt på loppdagen – inte nya skor, kläder eller mat.


6. Hur kan jag öka min uthållighet och energi under ett maratonlopp?

För att öka uthållighet, träna på långa distanser och variera din träning. Under loppet, ta del av energigels eller sportdrycker för att hålla energinivån uppe och se till att ha en positiv mentalt inställning.


7. Hur kan jag förbereda mig mentalt för ett maratonlopp?

Mentalt förberedelse är avgörande. Visualisera ditt framgångsrika lopp, bryt ner loppet i mindre delar, ha realistiska förväntningar och använd positiva affirmationer för att hantera eventuell nervositet.


8. Vilken roll spelar rätt kost under marathonträning?

En balanserad kost med kolhydrater, proteiner och fetter är avgörande för att stödja din träning och återhämtning. Håll dig hydrerad, inkludera näringsrika måltider och undvik stora förändringar i kosten nära loppet.


9. Hur kan jag förbereda mig för olika väderförhållanden under ett maratonlopp?

Förbered dig för olika väder genom att träna utomhus i olika förhållanden. Anpassa din klädsel och hydrering baserat på vädret. Var redo att justera din löptakt om det är varmt eller kallt.


10. Hur kan jag maximera mina chanser att slutföra ett maratonlopp framgångsrikt?

Följ din träningsplan noggrant, lyssna på din kropp, ät och sov ordentligt, inkludera återhämtningsdagar och förbered dig mentalt. Under loppet, pace dig själv och ha en positiv inställning för att korsa mållinjen med framgång.


11. Hur långt bör man springa för att klara en marathon?
Du bör långsamt bygga upp distansen på dina långpass vecka för vecka. Sista månaden av din träningsperiod inför maran bör dina långpass åtminstone komma upp i omkring 35km.


Slutsats

Att springa ett maraton är en enorm utmaning, men med rätt träning och kost kan du nå ditt mål. Vetenskapen bakom maratonträning ger oss insikter om hur vi kan optimera vår träning och återhämtning för att prestera vårt bästa på loppdagen. Oavsett om du är en erfaren löpare eller en nybörjare, hoppas vi att denna guide ger dig den information du behöver för att lyckas med din maratonträning. Lycka till med din träning!


Har sprungit sedan barnsben, men aldrig på någon hög prestationsnivå. Är en glad motionär med 2 barn.